Måndags ångest

Jag får ta det från början....
I lördags befann jag mig i Borlänge med värsta hemlängtan. Vädret var kasst och jag kände mig ruskigt klar med hela festivalen. Körde 21 mil i regn och sol med jättelite trafik och gled upp på min gata en kvart efter estimerad tid.
Skulle bara byta kläder och sen ut på stan för att fira Helena. Men så vill inte sambon följa med för han har vräkt i sig en pizza och har ont i magen...ok. Trist som satan. Försöker hävda att bästa botemedlet är en öl men kommer ingen vart med det. Blir förbannad för jag blir så besviken och rusar ut till bussen 6 minuter innan den ska gå...men inte fan kommer det nån buss. Stannar en taxi och kommer fram till Gerda's och har glömt presenten som jag köpte i Borlänge. Behöver en snabb drink och frågar bartendern om han har päronvodka, vilket jag också upprepar. P-ä-r-o-n-v-o-d-k-a. Han säger glatt -Ja, och ser sen förvånat på hur han häller upp Wyborowa.
Polsk vodka. Men va fan har du knäck i lurarna!!!!!
Drinken smakade bra ändå och det var så himla trevligt på båten att jag tvingades att bli på bra humör.
Roliga vänner och mycket alkohol är en skänk från ovan ibland!
Enligt samtalsloggen i mobilen ringde jag Taxi Stockholm kl.03.44.
Vaknade upp kl. 10.30 fortfarande full.
Vaknade igen kl. 12.00, bakis.
Gick upp 14.30 bara för att konstatera att det endast fanns två skivor barkbröd (grovt flerkornsbröd med hela korn som inte alls smakar lika bra som toast på en söndagmorgon).
Sambon hade sparat lite ägg och med en kopp kaffe till började jag kvickna till.
Kollade på gamla avsnitt av Desperate Housewives som jag spelat in för länge sen, är ingen trogen följare men det är så bra att ha lite att kolla på när man inte orkar anstränga sig.
Kl. 23.30 är det dags att gå och lägga sig men det är helt omöjligt och jag drabbas av sån stor dagen-efter-ångest att jag måste gå upp och skriva av mig. Har läst att man lätt blir deprimerad dagen efter en kväll med mycket alkohol. Kände mig seriöst jävla skitdeppig och fruktansvärt ensam då sambon somnat för länge sen och ändå inte hade brytt sig om att trösta iallafall. 01.30 gjorde jag ett försök att somna.
Jag undrar allvarligt om jag har gått ut tillräckligt för resten av mitt liv.
Svaret är såklart nej!
Men när den dan kommer då man tvingas bli en soffnötare "på riktigt" så har jag gjort mitt bästa för att fylla min kvot av sena kvällar och hundratals drinkar och öl. Undrar hur mycket man gjort av med under dom senaste...16 åren? Förmodligen kunde jag köpt en splitterny BMW eller nåt. Varför skulle jag vilja ha en sån förresten.