Ok...nu börjar jag om igen. Ny start, klippt mig men inte skaffat nytt jobb tyvärr.
Måndag morgon och solen skiner. Alltid nåt.
Gårdagens lunchbjudning gick bra men jag förvånas fortfarande över mina föräldrars och min systers oförståelse över att jag vill prata och planera inför bröllopet den 9 augusti. Det är faktiskt inte så långt kvar.
Är det konstigt att jag undrar över vad buffémenyn skall innehålla?
Är det konstigt att jag vill veta att den vegetariska delen är extra genomtänkt då det kommer många veggisar och jag absolut inte vill bjuda på nåt trist och förutsägbart?
Är det konstigt att jag blir irriterad då mamma fått en uppgift, att ordna en tavla till bordsplaceringen och jag har fått påminna henne 3 ggr och hon har glömt bort det varje gång. Istället erbjuder hon sig att laga älgpaté (som hon endast gjort en gång tidigare och den blev grå) men då jag påpekar att maten är Laurents ansvar (då han är professionell kock och tycker att laga mat för 100 pers är en barnlek)...då blir hon stött och leker martyr.
Pappa fick en uppgift för 2 månader sen och har heller inte gjort den.
Jim har inte ens skickat inbjudningarna till sina kompisar och jag vägrar göra korten.
Amerikanerna dröjer fortfarande med att boka sina flygbiljetter så jag vet inte när dom kommer eller åker.
Vi har inget band som spelar än.
Jag befinner mig i ett organisatoriskt kaos!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar