Provocerande kul!

Tänk att det är så oerhört provocerande att ha roligt?!
I lördags var jag och två vänner ute på stan helt spontant, det är ju då det brukar bli som bäst.
Vi har massor att prata om och har samma humor så efter ett tag är vi verkligen igång och har jätteroligt.
Skattar högt och gestikulerar.
Vi går förbi ett bord med 8 personer som knappt pratar med varann och ser ut som ett gäng deprimerade amish-medlemmar. Dom tittar upp och tycker nog vi är ganska jobbiga.
2 av oss är gifta och en är nykterist. Om det nu har nåt med saken att göra?
Sen ansluter tjej nr.4 från jobbet - 23 år jättesöt och med en hejdundrande humor.
Det är nu det brakar loss, killgänget i rökrutan fattar inte vad det är vi har så roligt åt. Är det åt dom? Vad är tricket? Varför har vi så kul?
Gubbgänget i rökrutan stannar upp och fascineras av dessa fyra tjejer som plötsligt upplevs som söta, roliga och annorlunda.
Tjejgänget blänger på oss....här ska man fan inte komma och ha kul!Det förstör balansen.
Innan jag går hem kommer en kille fram som kastat långa blickar på mig. han säger att han och hans kompisar gärna vill prata lite med mig för jag verkar så annorlunda men säger att jag verkar lite bortskämd som inte bryr mig om hans försök att ragga.
- Hoppsan, säger jag. Det är inte meningen att verka bortskämd men jag är nygift och är inte speciellt uppmärksam på såna försök. Jättegulligt av er men nu ska jag åka hem.
Så åker jag hem, nöjd med kvällen som blev kul och ännu nöjdare att få krypa ned i sängen bakom min man som ligger och snusar. Lycka!