Jag har jobbat de senaste 6 månaderna på att få tillvaron på jobbet och privat att se ut som jag vill. Försöka skapa mig delmål och genomföra dom. Känna att jag är delaktig i mitt eget liv oavsett människor och konflikter runtom mig.
Jag har aktivt tackat nej till det mesta, alla utgångar, fester, spelningar och annat som händer. Mest för att jag verkligen inte vill, det har liksom tagit tvärstopp. Jag orkar inte umgås eller försöka ha kul.
Jag hade som mål att börja vara social 2010 men orkade med en jätterolig resa till Krakow med man och vänner. Det var så roligt att komma iväg med ett par som man inte alls egentligen umgås med och upptäcka att det funkar hur bra som helst. :)
Tänkte att nu så kanske det vänder?
Men nej, nu är släkten på gång igenom och stökar till det lagom till jul.
Ingen verkar komma överens och alla är osäkra på varför.
Någon kan inte kan sätta ord på känslorna eller vad man vill.
Julafton blir totalt splittrad.
Och jag är övertygad om att det var inte meningen att bli såhär...igen.
Att vara konfliktskydd är ett jävla handikapp och jag som verkligen VILL prata och LÖSA problem blir istället tystad och klämd mellan problem som egentligen inte är mina men i allra högsta grad blir mina problem också. Familjeproblem.
Något att tynga en redan bekymrad själ med om natten.
Problem att addera till dom jag redan har och skulle behövt all tid och kraft till att reda ut och må bättre. Men nej, inte den här gången heller vinner jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar