20 mars 2007

acceptera: anta, godta, säga ja till, godkänna, gå med på, motta, erkänna; finna sig i, nöja sig med, foga sig i, svälja

Jag slog upp ordet "acceptera" i ett synonymlexikon för att se om det fanns nåt annat ord som kunde lära mig att finna mig i min situation.
Jag måste vara en av dom där jobbiga jävlarna som inte kan foga mig, inte kan vara nöjd med det jag har.
Min mamma berättade för mig att mitt gamla ex hade sagt att "-Hon är ju aldrig nöjd!".
Då tyckte jag att det var lite sorgligt, nästan tyckte lite synd om honom för att han ansträngt sig så för att göra mig nöjd och i slutändan gjorde jag slut iallafall.
Men sen kom jag på att det inte alls var sanningen! Han hade inte alls ansträngt sig och jag hade ingen anledningen att "nöja mig" med nånting. Är man inte nöjd så är man inte, punkt slut!
Jag är SÅ trött på att behöva ha dåligt samvete för att jag vill någonting annat än alla andra.
Efter ett antal besvikelser och krascher sa min kära mamma i ett försök att ta udden av bakslagen att jag
"inte skulle ha några förväntningar".
Förvisso ett gott råd, men i princip omöjligt för en sån som mig.
Jag är en hysfat bra skådis och kan gå runt och verka fullkomligt oberörd på utsidan....länge.
Men inom mig puttrar en ocean av förväntningar och kommande besvikelser att livet inte blev som jag trodde att jag ville. Det går liksom inte att stoppa. Även om jag blir äldre verkar det inte som att jag blir ett dugg klokare.

I morse läste jag Carolina Gynnings krönika i Punkt.se - redan när jag såg rubriken "Jag vill göra en Britney" på förstasidan insåg jag att Carolina skulle sätta ord på varenda frustrerad tanke i mitt huvud.
Hon är lika rastlös och frustrerad som jag och bara hennes självbehärskning hindrar henne från att mucka gräl i McDonalds kön bara för att "skapa lite action".
Jag förstår precis...när Britney rakade huvudet så kunde jag inte annat än dra på smilbanden och lite lätt nicka i samförstånd med alla andra runt bordet och tänka "- Nu har det släppt fullständigt för den bruden!".
Sen när jag såg bilderna på en rasande Britney med galet svarta ögon och med full kraft svinga ett paraply mot en bil så förstod jag.
Hon är lika ursinnigt förbannad på livet som vi andra. Vilken underbar befrielse att få ta första bästa tillhygge och gå lös på omgivningen...bara för att.
Bara för att ord räcker inte till när man inte har kontroll över livet, när man inte får gensvar och respons från dom man mest vill ha det från.
Bara för att det gör så ont...och det måste ut.

http://www.punktse.se - kolumnister


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar